När jag hör orden ”utmanande barn” får det mig att fundera på vad det egentligen betyder. Är det dessa barn pedagogerna pratar om som är jobbiga, stökiga, besvärliga barn som inte lyssnar på något och bara lever om? Juul och Jensen (2012) menar att utmanande barn lika gärna hade kunna beskrivits så. Orättvist kanske, men det är säkerligen så i verkligheten ute i förskolors verksamhet. Det går bara inte att nå dessa barn, utan pedagogerna ger upp.

Självklart tror jag inte att det är så på alla ställen, då skulle inte förskolan följa sin läroplan. Och det finns många duktiga pedagoger där ute som gör allt för att alla individer ska må bra i förskolan. Juul och Jensen (2012) har valt att kalla barnen just utmanande för att inte kategorisera dem på något vis, då de menar att mycket kan ligga bakom detta beteende hos barnen. Det kan vara allt från fysiskt våld, psykiskt våld, kränkningar av olika slag eller sexuella övergrepp. Då gäller det att som pedagog försöka möta dessa barn på ett bra sätt där barnet får uppleva att vuxna är intresserade, öppna och lyhörda menar Juul & Jensen. Detta tror jag är en stor utmaning som kräver mycket av pedagogen.

Jag har mött många barn som inte har några diagnoser som agerar utåt, aggressivt eller hamnar i många konflikter och upplevs som ”annorlunda” än andra barn. Några av dem är under utredning hos specialpedagoger för att få hjälp och några av dem sägs bara vara ”jobbiga”.  Just konflikter är något som jag själv känner mig osäker inför. Jag personligen ogillar starkt att hamna i olika konflikter och undviker det i största möjliga mån, men ibland är en konflikt oundvikligt. Likaså är det på förskolan.

Barn hamnar i konflikter både med personal och med andra barn. Detta är vanligt förekommande och kan vara av både mer eller mindre innehållsmässig betydelse menar Juul och Jensen (2012). Även en lek som anses av vuxna vara rolig och bra kan av barnen ses som en obehaglig upplevelse, då det kan förekomma uteslutningar, maktpositioner och skapa konflikter som vi inte alltid ser anser Löfdahl (2014).

Vi hade en väldigt bra föreläsare inom detta ämne vid namn Anders Lindqvist. Han nämnde att alla ser konflikter på olika sätt och där håller jag med fullt ut. En konflikt för mig, kanske inte är det för en annan. Likadant är det med barnen. Ser jag en konflikt mellan barn måste jag därför tänka på följande frågor; Vad anser jag vara en konflikt? När blir det en konflikt? När ska jag ingripa i en konflikt? Hur ska jag ingripa? När ska jag låta bli att ingripa? Många gånger kan barnen själva lösa konflikten och det är också något de behöver träna på att göra, men ibland behövs en vuxen för att hjälpa till. Detta är jätte svårt tycker jag och jag tror att det är något som växer fram i yrkesrollen allteftersom. En sak jag i alla fall vet är att jag kommer att stöta på många konflikter i framtiden ute på förskolorna och att det kan finnas en mängd olika orsaker till konflikten att ha i beaktande.

Anders pratade om Glasis eskalationstrappa för hur en konflikt kan utvecklas.

1. Olika åsikter, tex om regler

2. Polariseing, Jag har rätt!

3. Överkörning, misstolkar omedvetet och medvetet

4. Projektioner, sak har gått över till person

5. Misstro, förtal och beskyllningar

6. Strategiska hot, den andra ska bort

7. Agerande, försöker skada

8. Destruktivitet, går på andra

9. Totalförintelse, columbine

Likaså pratade han om olika nivåer i konflikten, där smågräl, sammandrabbningar och kris ingår. Mycket av detta kommer jag att stöta på och därför vill jag avsluta detta blogginlägg med några ord vår föreläsare Anders nämnde; Det finns ingen universalmodell för att lösa konflikter, det finns ingen quick fix! Alla människor är olika, vi tolkar och beter oss olika, vi bär med oss olika erfarenheter och vad kan vi då begära av barnet? Viktigt att komma ihåg!

Referenslista:

Anders Lindqvist 2/9 -15 Föreläsning Konflikthantering, Mittuniversitetet Härnösand.

Anders Lindqvist 3/9 -15 Föreläsning Barn som utmanar, Mittuniversitetet Härnösand.

Löfdahl, A. (2014). Kamratkulturer i förskolan –en lek på andras villkor 2:a upplagan. Stockholm: Liber

Juul, J., & Jensen, H. (2012). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber